Oundvikliga fakta på vårkanten....

Nån gång måste det sägas. Man kan inte sitta och hålla på saker hut länge somhelst.
I dag var det dags! Nu skulle vi äntligen lätta våra hjärtan och säga till Zack som det är.

Jag stärkte mig med lite glögg. Sprang 4 varv runt huset. Stod på händerna i 5 minuter och sedan sa jag det...

P- "Zack, i morgon ska vi kasta ut granen"
Z- "NEJ NI RÖR INTE GRANEN!"
P- "Men, vi måste gubben. Den börjar snart barra och gran har man ju bara under julen"
Z- "Buäääääääääää" (otröstlig)


Han sökte tröst hos mamma men hon höll med mig (för en gångs skull)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0